Att få träffa barn över tid är väldig livgivande på många sätt. De som bad en dra dit pepparn förra veckan, eller talade om att man minsann inte ville ha någon hjälp av just mig för de gillar inte lärare, som denna vecka är hur gulliga som helst. Man får ha mycket tålamod med barn. De beter sig som de gör av så olika anledningar.
Det finns de där som kastar sina saker i papperskorgen när de blir arga och som blir glada veckan därpå för att jag plockat upp deras alster och lagt tillbaka dem i mappen. De kan inte styra sina känslor och ångrar sig ofta efteråt, det kan vara straff nog för dem.
Nu är jag inne på fjärde veckan i slöjdsalen och har börjat få lite koll här på både det ena och det andra.
Jag tycker mycket om de här barnen och det känns väldigt meningsfullt att vara tillsammans med dem, även de som till en början är lite omöjliga visar sig vara små pärlor när det kommer till kritan. Barn behöver vuxna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Konstruktiva kommentarer välkomnas. Annat tas bort...